Direktlänk till inlägg 5 juni 2014

Hur du...

Av Beatrice - 5 juni 2014 17:51

  • Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra kan svänga kraftigt fram och tillbaka. Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor, framför allt i nära relationer. Andra kan uppleva dig som ombytlig och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.

Det här är väl egentligen den punkt som jag är verkligen hela punkten, och även den punkt jag nästan önskade minst att jag var mest av. Jag gillar inte den här punkten, och alltså inte heller den här delen av mig själv. Jag vill inte kännas vid den, men jag kan inte heller styra den/ kontrollera den känslomässigt. Alla känslor kommer över mig och där "normala" människor är tysta kan inte jag vara tyst! Jag måste få berätta..

 

Jag kan väldigt snabbt pendla i humör och känslor. Nu pratar vi inte dagar eller timmar, nu pratar vi minuter om ens det. Ibland är det beroende på omvärlden (om någon säger nånting), ibland är det beroende på tankar i mitt huvud.

Något som jag är väldigt bra på är att känna av stämningar i rum och bland folk. Jag har lååååånga känselsprötar och anpassar mig väldigt efter hur jag uppfattar stämningen. Därför är det för mig ganska jobbigt emellanåt att umgås med människor. Jag kan vara ledsen/fundersam men min omgivning är sprudlande glad. Då MÅSTE jag också vara det för att passa in. Jag tror att jag är väldigt rädd att inte passa in. Jag visar sällan mitt humör utåt. När jag berättade för en del av mina vänner förstod inte dom att jag har borderline eftersom dom inte sett det. Visst har dom sett någon avigsida ibland, men avigsidor kan man se hos en person utan borderline också.

De som verkligen har fått ta smällen är personer i min närhet, däribland Rickard och hans familj.

Hur dom har fått ta mina smällar är ingenting jag känner för att gå ut med till alla, men just nu så mår jag väldigt dåligt över hur jag låtit mina känslor få ta överhanden när jag sagt saker.

Nu när man inser.

För mig kan det bara vara en känsla som finns där just då, och jag kan säga nånting om det.

Några minuter senare kan jag ha en helt annan uppfattning, men jag glömmer bort att mina ord några minuter tidigare finns kvar hos den jag sagt det till. Det blir inte lika lätt för dom att glömma som det blir för mig när mina känslor skiftar. Oftast menar jag ingenting med det jag säger, det är bara en känsla just där och då och den väller upp inom mig. Jag säger saker som jag inte ens menar, och tror att alla andra ska glömma det lika fort som jag. Låter munnen glappa före tanken, och sedan är det liksom sagt. För känslan just där och då är så fruktansvärt överväldigande, och jag handlar efter den.

För att kunna förstå är det kanske enklare att Du får fråga dig själv, har du någonsin varit så arg att du kastat ur dig nånting dumt? Spelar ingen roll mot vilken eller vad du sa.. Men du har någon gång varit så arg, eller hur? 


Så blir det nästintill varje gång jag blir arg. Jag blir det argast, elakaste jag kan. För att jag har inte gränsen.. Jag vet inte vad som är lagom. Hur reagerar man lagom? 

 

Hur det känns det går liksom inte att förklara på något vis, inte för någon som inte förstår, Därför blir jag ofta missförstådd också. För att jag är så ombytlig, ingen vet vart dom har mig, eller vart jag ens står i en del åsikter. 

Helt ärligt så vet inte jag heller. Jag har knappt en susning om hur jag tänker, och vart jag står.

I min borderline känner jag ganska ofta att jag måste passa in, och därför blir det lättare för mig att agera som en kameleont när jag är bland folk. 

Det blir väldigt mycket hata eller älska..

Det enda jag kan göra är att visa att jag är bättre, ska bli bättre och kommer bli bäst! ;) 

 

Många kan se mig som känslokall, men jag och min psykolog har kommit fram till att jag gör det som ett sätt att skydd mig själv. Ett sätt för mig att överleva blir det. Eftersom jag har svårt med känslorna, att visa egentligen alla känslor utom glädje, ilska och borderlines klassiska "tomhet" så vet jag inte heller hur jag ska reagera. Jag och min psykolog har pratat om det.. Ganska mycket. 

Väldigt mycket i min uppväxt har präglat mig.

De flesta barn får lära sig hur man ska reagera och liknande när dom växer upp, men jag har inte fått den uppväxten. Jag vet inte hur man reagerar.

Det handlar inte om att jag är dum i huvudet, tjurig, enstöring eller för stolt som jag fått höra många gånger, det handlar om att jag inte VET hur man reagerar! 

De flesta känslorna har innan jag började gå hos psykolog varit bara ilska eller glädje, med en majoritet av ilska!

 

Den värsta känslan jag vet är att inte vara omtyckt. Även fast jag själv rår för det. 

Då flyr jag hellre, men den här gången ska jag inte fly. 

Jag ska vinna över den här jävla diagnosen!

Den här djävulen! Jag ska fan göra det!!

Jag ska inte vara Bea med B, jag ska fan bara vara Bea! 

 

 

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Beatrice - 7 juli 2014 21:39

Dina känslor kan svänga kraftigt och snabbt. Du kan reagera med väldigt starka känslor på det som händer dig. Känslorna kan gå mot leda och tomhet, nedstämdhet och ångest eller skräck-artat stegras mot katastrof och övergivenhet. Du har en tendens ...

Av Beatrice - 7 juli 2014 21:33

Tyvärr så är det såhär jag fungerar.. Jag tycker i början att nånting är jättejätteroligt, efter en stund så lägger det sig, för att till sist inte finnas alls. Men jag har tänkt på bloggen, inte gjort ett inlägg. Tänkt lite till, och inte gjort ...

Av Beatrice - 7 juni 2014 08:55


Så var den här igen.. Jobbhelgen.. Men det gör inte så mkt faktiskt, sen att det är storhelg med pingst gör ju inte saken sämre! ;) En vän till mig la ut en text på sin instagram som jag bara blev tvungen att dela med mig av till er. Det är nånt...

Av Beatrice - 5 juni 2014 21:10

Du är impulsiv. Det kommer till uttryck exempelvis genom missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken eller slösaktighet med pengar. Halleluja sister! Impulsiv är mitt mellannamn! Jag missbrukar dock inte sex, droger eller ...

Av Beatrice - 5 juni 2014 20:49

Din känsla för vem du är och vilka värderingar, mål och planer du har kan svänga kraftigt. Det här är också en punkt jag kan känna igen mig ganska mycket i. Jag skulle aldrig kunna bli politiker iaf, för jag skulle hinna ändra mig så många ggr. ...

Presentation


Välkommen till mig! Jag är en tjej, 24 år som bor i Sundsvall. I november 2013 blev jag diagnostiserad med emotionell instabil personlighetsstörning, i folkmun kallad Borderline. Bloggen kommer bli min ventilation, min hjälp, mina minnen och även min fram

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<<
Juni 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards